Tillbaka till början

Egentligen är det väldigt simpelt:
Om något kan ses, kan det inte vara du.

Vad du än kan peka på i den här världen, kan det inte vara vad du är.
För om något kan ses, finns det något som kan se det.
Inget fenomen kan alltså vara du. Inte tankar, inte kroppen, inte något fysiskt, inte något mentalt.
Ingenting som går att sätta ord på.
Flytta uppmärksamheten bakåt. Tidigare.

Något ser allt.
Kan du se det som upplever?
Vem är det då,
som ser det som upplever?

Och om den kan bli sedd, vad är det då som ser den?
Gå bakåt. Gå bakåt. Hitta platsen varifrån allt tar form. Därifrån seendet sker. Där inga koncept finns kvar.

Vem är du?
Formerna,
eller det formlösa,
som upplever formerna?