"tacksamhet"
Innan rörelsen
Så när vi skalat bort alla former, sett att inget av det vi kan ta på, inget av det vi kan benämna, kan vara vi.
Vad finns då kvar?
En känsla.
En känsla av att, Jag finns.
Jag är här. Jag upplever allt det här.
Jag kan inte tala för någon annan, men för mig för det med sig en enorm tacksamhet.
Jag får vara här. Jag får uppleva det här.
Vackert eller fult. Flödande eller jobbigt. Älskvärt eller hjärtskärande. Oavsett vad sinnet säger, vilka etiketter det sätter, oavsett hur sinnet reagerar:
Jag är här. Jag upplever.
Och allt går över. Livlinan om sinnet skriker för högt.
Det går över.
Vågen rids ut.
Och även mitt i stormen,
finns stillheten,
finns känslan:
Jag är här. Jag upplever det här.
Alla dessa former, färger, rörelser. Detta skådespel.
Wow.
Tack.
Vad är viktigt för dig?
Jag kom precis hem från Mullsjö folkhögskola, dit jag vart inbjuden för att tala. Kursen hette Livsviktigt tror jag, och ämnet var ”vad är viktigt för mig?”. Åh, det är en så underbar känsla att inspirera andra människor!
Så vad är viktigt?
När jag först fick inbjudan ställde jag mig den frågan. Svaret kom till mig direkt. Det verkade lite för enkelt, så jag vände och vred på det, ifrågasatte och försökte finna något viktigare under några veckors tid.
Jag lyckades inte.
Så vad är viktigast för mig?
Lycka.
Inre frid. Känslan att jag är precis där jag ska vara, och gör precis det jag ska göra. Tillfreddställelse.
Allt annat jag tar mig för är en strävan dit, eller konsekvenser därav.
Så hur uppnår man lycka? Vad var det jag pratade om? Jag tog med mig en liten lista med hållpunkter, att fuska med om jag skulle tappa bort mig. (Fast istället svävade jag ut hur långt som helst, såklart.) Jag låter listan tala för sig själv.
* Inre frid — rätt plats vid rätt tidpunkt.
* Närvaro, acceptans, kärlek.
* Acceptans. Motstånd mot vad som är skapar olycka.
* Ansvar. Fullkomligt ansvar över ditt eget liv. Är du ansvarig kan du också förändra. Undvik offerroller.
* Ärlighet. Växande genom radikal ärlighet. Vikten av kommunikation.
* Inte skapa onödiga problem för dig själv (eller andra).
* Långsiktighet. Bestående lycka gentemot temporär lusttillfredsställelse.
* Följ dina drömmar! Alla drömmer. Lyssna på ditt hjärta och följ det.
* Allt går!
* Attraktionslagen/tankens kraft. Kärlek föder kärek. Pengar föder pengar. Sluta oroa dig!
* Man måste inte vara älskad av alla. Det är okej att säga fuck you!
* Le ofta!
* Meditera i vardagen.
* Se ögonblicket! Här och nu!
* Förgänglighet. Allt går över. Klamra dig inte fast.
* Släpp taget. Både inre och yttre.
* Relationer. Vill du ha rätt hellre än att vara lycklig?
* Tacksamhet.
Om du kan göra något åt ett problem — varför oroa dig?
Om du inte kan göra något åt det — varför oroa dig?
Jag har sagt det förr. Och jag tänker säga det igen. Svårare än så är det inte! ♥
En del dagar…
Vissa dagar är lite svårare än andra. Det behöver inte vara av någon speciell anledning. Man bara vaknar upp och märker att tankarna snurrar extra fort, eller att anden är trött och man har en konstig känsla i kroppen.
Sådana dagar bör man vila, göra ingenting. Inte prestera någonting. Det man skapar bör ske med ett gott sinne, eftersom man för över sina energier i allt man gör.
Är du lycklig nog att helt kunna bestämma över din egen tid, ta en ledig dag. Om du arbetar eller går i skolan är det helt okej att skolka en dag. Det är ju för att vila upp själen.
Gör dessa dagar till medvetna, fridfulla dagar. Utför varje handling med full närvaro. När du går — gå. När du äter — ät. Ingenting annat.
Spendera gärna dagen i naturen. Ingenting är så helande som träd och ängar och bäckar. För att itne tala om tystnad och frisk luft. Skogen sjuder av liv och delar gärna med sig av sin energi.
Sätt dig under ett träd. Bara sitt. Sysselsätt dig inte med någonting. Känn trädets livsenergi genom strammen. Låt den sprida sig in i din kropp.
Le. Andas och le. Hur falskt leendet än känns de första ögonblicken så hjälper det. Kroppen förknippar dessa muskelrörelser med lycka och gör dig på bättre humör. Snart blir leendet spontant och äkta.
Känn dina andetag. Känn moder jords andetag. Andas tillsammans.
Naturen är oöverträfflig för att återhämta sig. Speciellt om du bor i en stad med magnetfält och avgaser och trafikbuller är det viktigt att känna kontakten med jorden ibland.
De dagar när livet är tungt är viktiga dagar. De får oss att minnas våra behov. Att vi är människor och inte bara prestationsmaskiner. De bjuder in oss att lyssna på oss själva, och att börja en helandets resa. Var tacksam. Använd dem väl.
