"känsloomvandling"

Om utrymme

Skrivet den Nov 24, 2008 i Kärlek & Pepp! | 1 kommentar


För varje fel du finner hos en människa, tänk på tre bra saker med honom eller henne. Ditt liv kommer bli behagligare att leva.

Vissa människor har man givetvis rätt att tycka illa om, men jag är säker på att även de har några goda egenskaper. Viktigare är emellertid nära relationer – finns det människor man ogillar behöver man ju faktiskt inte umgås med dem.

Med älskande är det svårare. Efter förälskelsens extas, Alberonis begynnelsestadie, vaknar man förr eller senare upp ur blindot och upptäcker att man kvävt sig själv. (Med rätt uppmärksamhet för utrymmesbehov tror jag man kan låta förälskelsens magi vara om inte i evighet så åtminstone länge. Men det får bli en annan saga, som får berättas en annan gång…) Man börjar se skuggorna som ljuset kastar. Man börjar hitta anledningar att stöta bort den andre, för att ge utrymme åt sin egen energi att flöda. Man börjar hitta fel. Antingen som projiceringar av vad man inte vill veta av inom sig själv — om samma brister uppvisas hos partner efter partner är det dags att börja titta inåt. Då har man troligtvis en läxa att lära. Eller också kan det vara sådant som stör ens harmoni, inkräktande influenser på vissa plan. I ett kärleksförhållande påverkar man varandra starkt, eftersom det finns ett så starkt ”vi”, och om det hotar sluka vad man uppfattar som ”jag”, börjar det försvara sig. Viet kräver alltid någon form av kompromiss, om det inte är ett av de lyckliga få totalt harmoniserande, som givetvis finns i ögonblick, veckor och i sällsynta fall livstider.

Att helt gå upp i viet innebär alltså att kompromissa, att bortse från sidor i sig själv som inte passar i de strukturer som börjar uppkomma i den gemensamma identiteten. Slukas jaget får inte dessa bortkompromissade sidor utrymme och börjar skrika och ställa till oreda i själen. För att kunna leva i harmoni tillsammans måste varje part vara harmoniska i sig själva. Man behöver utrymme, få andas. Det vet vi alla. Men vi är inte lika bra på att lyssna på när det behövs. Vi måste lära oss lära symbolerna, tecknena och vara starka och ärliga nog fö ratt erkänna att man vill dra sig tillbaka några ögonblick. Det må vara att ta en promenad i skogen eller att flytta till Island några år.

Och glömmer du lyssna, och börjar hitta fel. Kom då ihåg hur vacker din älskade, din mor, din vän är.
Tänk på tre goda egenskaper för varje negativ. Vänd perspektivet.
Se det vackra och var ensam den tid du behöver, med bara kärlek i sinnet för den du drar dig ifrån. Relationer är alltid en organisk, dynamisk balansgång mellan ”jag” och ”vi”. Må kärleken övervinna allt.

'