"flow"
Resflow (det är sommar!)
Jag vaknar upp i Fridas lägenhet i Stockholm och inser att det är dags att åka tillbaka till Göteborg. Tågbiljetterna kostar tusen spänn. På riktigt alltså. Jaha, och nu då?
Ääääventyyr!!
På med jeans, skjorta och kavaj från gårdagens eldshow, hoppas de inte är för sotiga och luktar för mycket lampolja. Fram med en bit kartong och en stor spritpenna. Tre bokstäver på skylten, röda linjen till Hallunda (tack hitchwiki), en promenad ner till macken vid E4 och fram med stora liftarleendet.
Sju minuter senare sitter jag i en lastbil på väg söderut, med två toksköna snubbar och hola amigo.
Liftarställe: Hallunda, näst sista hållplats på röda linjen, innan E4 och E20 hunnit delas.
Bilar som hann passera: fyra.
Väntetid: sju minuter. typ.
Liftarflow: Grymt.
Snubbarna skulle visst till Malmö. Jag skulle till Göteborg, trodde jag. Men hey, Ödeshög ligger ju på vägen, och femtian mellan Ödeshög och Motala är hur vackert som helst. Och i Motala bor en så himla himla vacker vän som jag inte träffat på nästan ett år. Happs, plötsligt står jag på vägen igen. Nu skyltfri, men tummen får gå lika bra.
Idag är en liftardag.
Liftarställe: Ödeshög, precis där väg 50 börjar, strax efter 70-skyltarna finns en liten ficka där bilarna kan stanna.
Bilar som hann passera: tre? Fast då ödslade jag säkert en bil på att ta kort också.
Väntetid: tre minuter. typ.
Liftarflow: Helt galet otroligt!
Jag älskar att lifta! Jag kommer på det varje gång jag ställer mig vid vägkanten. Flowet är otroligt. Mötena är magiska. Till och med väntan är hur fin som helst.
Den sköna äventyrssnubben skulle bara till Vadstena, så han släppte vad mig vid en busshållplats.
Liftarställe: Vadstena, busshållplatsen.
Bilar som hann passera: Många. Säkert 20.
Väntetid: 10 hela minuter! Sedan kom bussen till Motala. Försökte flirta till mig att få lifta med bussen, men det kändes precis lika bra att betala biljetten och uppleva lite landsortsbussäventyr.
Liftarflow: Mja. Kanske börjar jag bli lite bortskämd. Minnena om timmar och timmar i ösregn är långt borta. Sol och flow är sången för dagen.
En halvtimme senare möter jag världens vackraste Miri, och jag påminns igen och igen om hur himla vacker världen är.
Sommaren är här kära vänner. Vi kanske ses på vägarna, i skogen, uppe i himlen om vi förlorar fotfästet, i mörkret eller i ljuset, eller mitt i babylon.
Allt det där är liv. Det är vad det handlar om. Varje ögonblick. Den här upplevelsen. Det här andetaget. Att våga följa impulsen, att ta emot universums erbjudanden och att uppleva tacksamheten över att få uppleva, över att vara med om det här skådespelet, den här rörelsen.
Allt är så vackert, så himla vackert, om vi bara tittar.
Allt är så stilla, så himla stilla, om vi bara lyssnar.
Och om vi verkligen lyssnar, kanske flödet drar oss någon helt annanstans än vi trodde.
Äventyret finns överallt.
Vi ses där. ♥
Ansvar, ärlighet och acceptans. Svårare är det inte.
En av de viktigaste aspekterna på att leva i lycka är ansvar. Att ta ansvar för alla sina handlingar. Alla sina tankar och känslor.
Tar du fullkomligt ansvar finns ingenting att skylla på. Du kan inte gömma dig bakom offerroller, se dig som ett offer för omständigheterna. Allt du upplever har du orsakat själv. Din livssituation är resultat av ditt handlande, ditt agerande.
Sådant ansvar innebär en likaledes stark makt att handla. Vad du än har skapat kan du förändra. Livet är föränderligt, kastar dig in i snabba vändningar; en enda liten vink från världen kan kasta allt i nya banor. Då är acceptans det viktigaste. Låt det hända. Utan att känna dig styrd och att du är bortom kontroll. Kontroll har du aldrig, det är bara en slags illusion för att göra världen greppbar. Vad som helst kan hända när som helst; ingenting är omöjligt, bara på sin höjd otroligt osannolikt. Men känslan av kontroll är viktig, att det är du som styr dina göranden och din riktning i världen. Det skapar en samhörighet till världen; lär dig samarbeta med den.
I relationer är ansvar lika viktigt som öppenhet och ärlighet. Undanhåll aldrig något. Ljug aldrig. Genomskåda egospelet; egot räds kärleken. Försök inte ta ”snabba poäng” eller finna hållhakar mot din älskade. Det är ingen tävling i roller där någon kan vinna. Spelet tär kärleken.
Många parrelationer genomgår perioder av maktkamper. Båda vill få sina behov tillgodosedda av den andre. Förlitar sitt välmående på sin partner. Det blir som en tyst överenskommelse att lägga över ansvaret för sitt välmående på den andre. En överenskommelse som aldrig kan fungera i längden; ingen annan kan utveckla dig, ingen annan kan lösa dina problem. Det är bara du. Samma gäller den som står dig nära. I djupa relationer är ansvar ett viktigt fundament, ty du blir så sårbar. Det är lätt att vilja bli av med gamla betingelser som kommer upp till ytan; att börja projicera på sin partner. Gör det inte. Ta ansvar för allt. Fullkomligt ansvar. Kommunicera vad du känner. Våga prata om allt. Våga öppnar er fullständigt och blotta era själar för varandra. Bara så kan kärleken växa. Har du känt ren intensiv kärlek, bortom habegär, murar eller rädslor?
Det är kärleken vi alla bär inom oss, som finns där inne och väntar på att få komma ut. Bara genom att vara i balans kan vi sprida kärleken ut i världen.
Balans når vi genom att inte skapa oss onödiga problem. Att tänka och känna innan vi handlar, innan vi talar; genomskåda egots impulser. Genom ärlighet slipper vi minnas tusen smålögner. Bara med ärlighet kan vi släppa på fasaderna vi byggt upp. Ärlighet bjuder oss möta varandras själar på verbal nivå.
Genom att ta ansvar för ditt liv ger du dig själv makt över det. Ser du dig som ett offer för omständigheter eller för livet ger du bort makten. Du ger bort din kraft. Gör inte det. Lev ut energin och känn vilken otrolig kraft som sprudlar där inne. Använd all din styrka åt att styra ditt liv åt det håll du vill. Ha en intention, en riktning, en plan. Må vara tusen saker eller ett fast mål i livet. Om det förändras, låt det förändras. Acceptera och le. Var närvarande, känn varje vibration pirra som gåshud när du flyter med i livets strömmar. Skratta ofta. Le ofta. Kramas med människor du tycker om. Våga dig på närhet med nya själar. Blotta dig för livets skönhet. Den finns överallt!
Andas.
Älska.
Dansa.
Le.
Svårare än så är det inte.
Thaimassage: grundläggande principer. (I livet också..)
Jag är kräsen med mina massagelärare. En halvokej kurs gör mig bara frustrerad. Jag söker mästare. De som bemästrat sin konst och integrerat den i hela sitt vara. De som går bortom tekniker och gör vad som behövs. Som kan läsa en kropp med en enkel beröring… Sådana lärare respekterar jag, och att få spendera tid med och lära av dem är en gåva.
Alla har sitt eget förhållningssätt till sitt utövande. Här följer några grundläggande principer inom thaimassage jag samlat på mig. En del är vedertagna och självklara. Andra så subtila att de borde vara självklara, men sådant man lätt missar. Fritt tolkat fungerar även många av principerna i livet som stort. Närvaro, flow och kärlek liksom.
- Perfect fit. Varje del av kroppen kan beröras med perfekt passform. Ju större kontaktyta desto djupare kan man gå utan att orsaka smärta. Inled beröringen försiktigt. Öka trycket så långsamt att kroppen hinner följa med utan att göra motstånd.
- Flat thumb. En avslappnad tumme går djupare än en spänd. Samma med armbågar, knän, fötter och vad du vill. Kombinerat med perfect fit kan tummen vara helt avslappnad medan andra handens häl står för tyngden och kraften.
- Avslappning. En avslappnad massör överför avslappning. Spänning orsakar spänning. Hur ska du kunna frigöra någons energi om du inte själv flödar?
- Kroppstyngd. Inte muskelkraft. Gravitationen är starkare än dina muskler. Låt den jobba. Det är nödvändigt för att vara avslappnad, och för att inte ta slut på sin energi i förtid.
- Andning, rytm, flow. Massage är en dans. Meditation i rörlse. Bryts flowet upphör förtrollningen. Taktändringar ingår. Ständig rörelse är tröttsamt, samma takt blir tråkigt. Massage är lite som en show, ett musikstycke eller en bok. Förändring behövs för dynamiken.
- Närvaro, resonans, empati. Det första kontaktögonblicket bestämmer hur kroppen svarar. Om den försvarar sig eller bjuder in. Första intrycket sätter ton för hela behandlingen, redan innan den påbörjats. Låt närvaron vara med hela tiden. Känn vad klienten känner. Bearbeta en blockering tills du känner att den släpper på dig.
- Flöde, momentum, riktning. Kroppens behov och sekvensen som byggs upp. Hur går en rörelse över till en annan i ett naturligt flöde? Det är lite som kontaktimprovisationsdans; ögonblicket bestämmer var du tar vägen.
- Ädel tystnad. Thaimassage är meditativt. Prat står i vägen för djup avslappning. Håll samtalandet till ett nödvändigt minimum.
- Metta. Metta är ett pali-ord som till engelska översätts till loving-kindness. Kärleksfullhet och godhet. Detta är den viktigaste och grundläggande principen inom thaimassage. Massage är att aktivt ge kärlek.
Närvaro, flow och teknik (i den rangorndningen om man så vill) är vad som lägger grunden till en bra massage. En bra thaimassage ska vara en sammanhängande uppelvelse från början till slut, inte en serie fristående tekniker. Sekvensen anpassas till klienten; behoven kan även förändras genom massagens gång, eller vara olika för olika sidor av kroppen. Massörens intution får guida. Närvarande, helande beröring, snarare än upprepande av en inövad rutin, är vad som skiljer en riktigt bra massage från en medioker dito.
