Sol, sälar och höstnätter.

Vaknade upp i en säng jag tycker mycket om. Hon försvann tidigt på morgonen, jag låg kvar några timmar till. Det är härligt att bestämma över sina egna tider.

Sol. En sån där härlig septemberdag när löven just börjat gulna. Tog en promenad genom slottsskogen, bland löpare, pensionärer och dagisklasser. Stannade till och tittade på sälarna. Hur de tumlade runt, lekte, simmade på rygg, pussades… hur de njöt av sin existens, i den form och den kropp de är i, i det utrymme de givits, bassängen som ligger nära till hands att kalla ’fängelse’.

Jag kunde inte se något lidande alls. Bara acceptans. Glädjefull lekfullhet över det som är. Oavsett vad. Utan direkt hot finns ingen anledning att vara rädd. Framtiden finns inte. Det förflutna har aldrig varit. Vattnet mot huden, simma på rygg, snurra runt… Tror de det är på riktigt? Jag vet inte. Det är inte så viktigt. Ovillkorligt samarbete med det oundvikliga. Djuren kan det där.

Djuren behöver inte fritas från sin fångenskap. Om någon behöver befrias är det människan. Tankarnas och konceptens börda. Alla illusioner vi kränger på oss och bär med oss. Den där jävla famtiden som förföljer oss var iv än går. Vi går till jobb vi hatar för att vi tror vi måste. Vi dödar vår tid för att vi inte vet hur man lever. Tur att man kan stänga av framför TVn eller döva ångesten med meditation…

Gör dig fri, människa. Simma i vattnet. Dansa i skogen. Återupptäck glädjen i allt som sker. Låt flödet flöda. Sluta med den hemska ovanan att tänka så mycket och följ bara med. Dansa din dans. Människa, lär dig att dansa…

*

Världen är så himla vacker! Det är så häftigt att leva. Att uppleva…

Nätter älskar jag. Stormiga höstnätter, gatlyktsljus som speglar sig i den glänsande asfalten och löven som dansar. Stillheten efter sommarens psykos.

I upplevelsen finns en vila. Om du tillåter dig stanna upp. Bara uppleva. Träd ut ur din egen historia för ett ögonblick. I den rena upplevelsen spelar det ingen roll hur känner dig, vad som händer i dig, eller ens om det finns något ’jag’ eller ej. Det är inte så viktigt. Bara en historia du intalar dig själv är sann. Låt allt vara där. Bara upplev. Bara var.

Försök inte älska ögonblicket. Jaga ingen eufori över att finnas till. Jaga ingenting alls. Klamra dig inte fast vi någon idé om någonting. Låt bara ögonblicket och upplevelsen vara precis så som den är. Låt alla intryck, alla känslor, låt din egen berättelse vara där. Omfamna det. För det är upplevelsen. Det är nu. Det är här.

Det är allt som är.

Därför är det perfekt.