Skrivet av momo den Feb 25, 2010 i Momo | 8 kommentarer

Dags att balansera förra inlägget med något alltigenom vackert. Något vackert springer ur allt mörkt. Babylonhelger visar mig hur mycket jag vill sträva efter hälsa och lycka. Även om det ibland kan vara svårt att alltid vara där, vet jag att jag alltid har valet. I slutändan är det alltid du själv som bestämmer hur du uppfattar världen ♥
~
Lycka beror inte på situationer eller omständigheter. ”Om bara…” är alltid en lögn, ett famlande efter lycka i framtiden. Du kan välja att vara lycklig. I varje ögonblick kan du välja. Du kan välja lycka på dödsbädden. Det är aldrig för sent.
Börja nu. Nu är den enda tidpunkt du kan finna lycka i. Nuet är det enda som kan bjuda dig lycka: allt du är, allt omkring dig, allt du känner. Allt kan du möta med frid, se det vackra i det.
Du kan välja hur du upplever allt.
Du kan välja att vara lycklig oavsett vad du upplever.
(Varför skulle du vilja välja att lida?)
Låt inte tankar komma ivägen och störa. Hindras inte av föreställningar om att lycka är svårt, att alla inte kan ha allt, att livet är hårt eller att du inte är värd att vara lycklig. Dessa tankar är egots röst. Egot som räds lycka, för om det inte har något att göra motstånd mot har egot inget att leva för.
Du är värd allt vackert i världen. För du är så strålande vacker! Välj lycka. Lyckan är bara upp till dig. Du känner den bara för din egen skull. För att njutningen i att finnas till är så överväldigande när du släppt taget om negativitetens filter och ser allt det vackra.
När du väljer lyckan.
Alla kännande varelser strävar efter lycka och att undvika lidande sa Buddha.
Du behöver inte sträva.
Du är redan där.
Du kan välja bort lidande. Se impulsen att lida utifrån och se den för just vad den är — en impuls att lida. Impulsen att tycka synd om dig själv, att känna dig orättvist behandlad av världen. Tanken ”varför just jag?”.
Egots tankar.
Tankar ur den del av dig som vill lida. Som finner en njutning i det. Som inte vet något annat sätt att leva. Tankar som när sig på negativiteten de skapar.
Lidande suger energi ur dig. Försätter dig i ett stadie av motstånd.
Motstånd mot vad som är.
Nuet. Det enda som är.
Du behöver inte följa alla impulser som dyker upp.
Du behöver inte lida.
Du kan välja lycka.
Precis just nu.
Välj lycka.
Gör det nu. ♥
? lycka, nuet, kärlek, tankar, glädje
Det är alltid lika tråkigt när ett inlägg här är utläst. Jag blir så glad när ett nytt inlägg påbörjas, för jag vet att det kommer så grymt läsvärt. Jag läser och läser, tar till mig orden, och så kommer slutet. Men, jag vill ju ha mer, tänker jag.
Och läser om inlägget. Och igen. Och igen, för kanske jag hittar något nytt den här gången? Ibland gör jag det. Momomeditation.
Kaka, snart kommer ett gäng böcker… som inte tar slut lika snabbt som ett inlägg
Fint!
(but it’s wrooong!)
Nädå. Skämtar bara.
Jag blir också glad när jag hittar nåt nytt här. Det är peppande det du skriver och böcker blir fantastiska saker.
Fast jag tror att du förenklar. Just nu.
Jag tänker att det är lätt att välja lycka om man redan mår rätt bra. Jag märker det i mig själv till exempel, jag har en positiv grund som är bubblande glad väldigt ofta. Det finns värme i min värld och jag ser den. Små positiva saker händer, gemenskap händer och jag kan ta till mig det och tänka att världen är vacker. Oftast. Jag kan nicka instämmande åt det du skriver och fokusera på finheten i världen.
Jag vet inte hur det kommer sig att jag haft sån tur att jag kan göra det.
Men jag tror verkligen inte att det alltid är upp till en själv att välja.
De gånger jag kännt mig riktigt låg har jag inte kunnat ta till mig det fina. Det har varit som en parallell värld, en glasvägg mellan mig och världen runt omkring och jag kan se att människor är vänliga och att solen lyser men jag kan inte känna det. Inte ta in det. Inte göra det till min verklighet.
Och energin, i tyngd och mörker finns inte energi nog att rycka upp sig alla gånger.
Jag tänker att det ibland är så lätt att säga att kom igen, ser du inte att det och det är bra, säga det till sig själv eller till andra. Men är man inställd på nåt annat, instängd i nåt annat blir det mest bara ord som flyter på ytan.
Att observera en känsla och se att den förändras. Ja. Det finns hopp i det, möjligheter. Men ibland rör känslan sig i så stora mörkerbanor att ord om att rycka upp sig mest blir dåligt samvete och förlåtmisslyckanden.
Kanske måste man få tillåta sig att vara negativ och egocentriskt lidande ibland. För att man är mänsklig?
Sen håller jag med om att det finns alldeles för många som trivs i den offerroll de skapat åt sig själva. Och jag TROR att man kan göra fantastiskt mycket åt sin egen syn på världen. Men det kräver att man mår hyfsat bra och är hyfsat glad i grunden.
Anna! Givetvis förenklar jag. Verkligheten är alltid mer komplex än vad ord kan utge. Det finns alltid fler situationer. Vad jag än säger att något är, så är det alltid något mer och något annat.
Men jag hävdar alltid att det är upp till en själv att välja. Alltid. Hur djupt nere i mörkret man själv är, kan man välja. Du har alltid ett val.
Däremot säger jag inte att bästa metoden att möta någon som är så djupt nere i mörket att säga ”kom igen, ryck upp dig nu!”. Genom glasväggen tas det lätt som en attack, eller ett hån, och resulterar i ett allt större avståndstagande. Då får man finna andra vägar att få fram till personen… eller bara vänta ut det.
Att konfrontera sitt eget mörker, att dyka rakt in i det och övervinna det är viktigt för att förstå det med ansvar över sitt liv och sin lycka. Det är något som måste hända, förr eller senare, i någon form, i allas liv.
Jag tror det finns poänger att se allt svart ibland. Åtminstone i en period i livet. Se allt det negativa. Frossa i det. Frossa i offerroller…
för att helt känna på det. För att få dynamiken, kontrasten.
Har man inte varit i mörkret vet man inte vad ljus är. Hur kan någon som aldrig lidit säga vad njutning är, och tvärt om? På samma sätt tror jag det är sunt, ur ett perspektiv, att falla ner i en liten grop ibland för att få perspektiv på tillvaron.
Men har man väl tagit sig igenom sitt största mörker och har insett mycket nog för att kunna distansiera sig från känslor, tankar och annat som huserar i ens upplevelsevärld… då blir den oundvikliga konsekvensen att allt är ett val. Att varje ögonblick innebär ett val, om vilka känslo- och tankeimpulser man skall följa.
Man måste må bra för att må bra, ja, det ligger något i det. Man måste vara stabil och centrerad nog för att ta makten över sin verklighet. Men allt det där är en spiral. En enda liten rörelse kan vrida en negativ spiral till en positiv; en enda liten ändrad tanke, en enda liten ändrad handling, eller medvetenhet om en enda impuls som dyker upp… det kan räcka för att vända på spiralen, för att snabbt virvla upp mot lycka. Och det bästa: du gjorde det helt själv.
Kärlek och kramar! Snart är det te i massor! Mindre än en vecka kvar tills vi åker härifårn nu…
Hurra för dig, Momo! Te i MÄNGD.
Dina ord är som Kultirations musik. Vackert och helande. Får mig att tro på att jag någon gång kan ta mig ur all den frustration och smärta jag känner.
Kajsa.. Oj.. vilken smickrande jämförelse…
♥
Lev i så mycket kärlek du kan. Se det vackra när det är vackert. Och när livet bråkar och allt bara är jävligt… minns att det går över. Allt går över. Allt förändras. Anithya. Anithya. Anithya…
Kärlek till dig! Bom!