Kommentarer till Blir man lycklig av psykologi

Av: vardagsgladje

vardagsgladje — Sun, 14 Feb 2010 11:42:15 +0000

Jag surfar mej just nu igenom mina psykologistudier genom att hela tiden välja det som känns mest postivit och ”i nuet”. Det börjar faktiskt komma fram en del som är inne på den linjen – ACT (som bygger på mindfulness) och Flow t.ex. Tyvärr är det dock jag själv som fått välja dessa ämnen vid egna arbeten – det är inget som ingår i undervisningen. I dagens samhälle tycker jag att en utbildning öppnar väldigt många dörrar, men den blir ju vad man gör den till.

Av: Sara

Sara — Tue, 20 Jan 2009 06:15:37 +0000

I postmodernt manér med hela vår förändrings- och omsättningskultur så är det inte så konstigt att ”psykologi” eller tänka mest gör oss förvirrade. Att hela tiden tolka sönder det förflutna, eftersom ”allt är relativt”, hur påverkar det framtiden?; Den blir lösa delar och ingen riktig helhet. Som vi sedan applicerar på det vi kallar ”nuet”. Hela tiden tankar, dagdrömmar,nästa-steg, tillbakablickar, analyserande och allt annat som tar bort fokus från nuet. Vi lever i tomhet mellan två splittrade dimensioner, ett tillstånd av oro och rastlöshet. Jag tror inte att förändringskultur alltid gynnar, i värsta fall bara stressar.

Av: Saker blir inte alltid som man tänkt sig. (Barcelona) « Momo Jord

Saker blir inte alltid som man tänkt sig. (Barcelona) « Momo Jord — Sun, 18 Jan 2009 09:35:45 +0000

[...] bara om att vara flexibel, inte klamra sig fast vid en rigid föreställning hur något ska vara. Inte skapa sig onödiga problem, [...]

Av: Momo

Momo — Wed, 14 Jan 2009 11:42:15 +0000

Givetvis maste man ha en plan, eller snarare en stravan. Det ar en balans mellan att vila i nuet/den kreativa intelligensen och att befinna sig i den psykologiska tiden och handla. Extremer ar ju aldrig direkt givande, men snarare kan man finna en vag framat i spanningsfaltet av extremerna, snarare an mittemellan. Vad jag propsar pa ar att sluta orsaka problem for sig sjalv, genom att lida for saker som inte ar har och nu — alltsa att orsaka problem for sig genom att lida. Och ur den frigjorda energin kan man verka i den psykologiska/linjara tiden och uppna de stordad man vill.

Men ja. Det tar vi over en flaska vin

Av: Eva

Eva — Tue, 13 Jan 2009 21:35:36 +0000

Ja och nej.
För att bygga måste man ha en plan. Och i den totala extremen av närvaro/upplevande blir du ett …miffo. Ok, det är kul, men det leder ingen stans. Det är en evighet, men en stagnerad evighet. Och i alla andra tillstånd än det totala uppgåendet i nuet finns det ett linjärt perspektiv. Mänskligheten har ätit kunskapens äpple och blivit utkastad från det där, no going back, solliii *L*. Visst kan man få ögonblick, glimtar. Men för all övrig tid finns t ex psykologin.

Vi kan ta det nån gång över en flaska periquita eller två

Av: Emma

Emma — Sun, 14 Dec 2008 20:22:56 +0000

-Det är i tankarna man lider för sitt förflutna, i ett slags offermanér. Det är i tankarna man är stressad eller rädd över framtiden.

Men det är också där man njuter av sitt förflutna och där man känner förväntan och glädje inför framtiden.